Search Results for: abhyanga

Foto: Alexander Yee

Det finns experter inom ayurveda som säger att om man bara ska införliva en enda ayurvedisk rutin i sitt liv så är abhyanga första prioritet. Få saker har en så överväldigande effekt på så många delar av ens liv som en daglig abhyanga.

Jag har nämnt detta med abhyanga flera gånger i tidigare inlägg, så jag tänkte att jag ska skriva lite mer om det och hur man faktiskt gör en abhyanga på sig själv.

Abhyangan är en oljemassage av kroppen. Den både renar kroppen, balanserar lymfsystemet och det endokrina systemet samt försätter kroppen i djupavslappning. Den både skyddar och smörjer in huden. Dessutom mjukar den upp både muskler och stela leder. Och mänsklig beröring, även när du rör vid dig själv, är oerhört läkande och lugnande. Du utför healing på dig själv – alla människor kan heala.

Sesamolja är den bästa oljan att använda till en oljemassage av kroppen. Det beror på att den har en unik förmåga att tränga in i alla 7 hudlager och den rekommenderas till alla doshor (utom i undantagsfall). Men det går naturligtvis att använda en annan olja om du t ex är allergisk. Kokosolja kan vara en fin olja att använda sommartid av personer med mycket pitta dosha i sig, men kokosolja undvikes alla andra årstider eftersom den också är nedkylande. (Den går bra att massera huvudet med dock, året om!)

Köp en färdigmognad sesamolja eller mogna den själv. När du mognar en sesamolja innebär det att du värmer upp den till 100 grader. Använd en termometer. Mogna bara den mängd olja som du använder inom 2 veckor. Det går inte att använda omognad sesamolja för abhyanga. Du går miste om sesamoljans alla fantastiska kvaliteter då.

Såhär gör du abhyanga:

• Värm oljan i en kastrull till behaglig temperatur för kroppsmassage. Jag brukar vilja ha den så varm som möjligt och jag tillsätter gärna några droppar av en eterisk olja som passar det jag vill balansera för tillfället. Om du har ama, slaggprodukter, i kroppen bör du först torrborsta kroppen med en torrborste eller garshan-vantar. Torrborsta alltid i riktning mot hjärtat och undvik att torrborsta ansikte och, om du är kvinna, bröst. (Du tar reda på om du har ama hos en ayurvedisk hälsorådgivare.)
• Börja med att massera huvudet, om du har tid för att duscha håret efteråt. Huvudet anses vara en av de viktigaste kroppsdelarna, så använd gärna lite extra mycket tid på att massera huvudet. Doppa fingertopparna i oljan och massera in i hårbotten.
• Massera försiktigt in oljan i ansikte, på hals och på ytteröronen. Sedan går du vidare till nacken och övre delen av rygg och bröst.
• Fokusera sen på armarna, bröstet och buken. Över hjärtat masserar du med lätta, cirklande rörelser och buken masseras medsols från nedre högra sidan till nedre vänstra sidan.
• Massera så långt du når av rygg och ryggrad.
• Sen tar du benen, långa rörelser över de stora musklerna och cirklande över alla leder.
• Fötterna tar du sist. Liksom huvudet anses fötterna vara en av de viktigaste kroppsdelarna att massera, så spendera gärna lite extra tid där. Massera fotsulorna med hela handflatan.
• Hela massagen tar 10-20 minuter. Avsluta med en varm dusch utan att tvåla in dig. Duschen kan inte hoppas över utan den är en del av behandlingen och hjälper oljan att tränga in i huden. Det är också viktigt att vara mindful under massagen. Snabba inte på, tänk inte på annat – var där, ge din kropp kärleksfull uppmärksamhet.

Tips! Passa på att göra oilpulling samtidigt som du ändå står där i duschen och gör abhyanga. Hela torrborstningn och oljemassagen tar ca 15 minuter, dvs perfekt tid att samtidigt ha sesamolja i munnen. Och just när du står i duschen kanske risken är som minst att du behöver prata med någon också.

Jag ska inte hylla den här massagen till skyarna även om jag mycket väl skulle kunna. Varför ska ni lita på mig? Jag säger som buddhan; “come and see for yourself”. Jag uppmuntrar dig att undersöka, testa att genomföra denna 1 gång/dag i en månad och se hur den förändrar dig. Ge den 10 minuter av ditt dygn. Den ska enligt tradition helst göras på morgonen. Oljan sägs ligga som en skyddande hinna genom dagen, både fysiskt och mentalt skyddande. Men man kan även göra den kvällstid om man föredrar det. Jag tycker att den främjar sömnen, särskilt om jag tillsätter några droppar eterisk vata-olja eller eterisk lavendelolja i sesamoljan. Själv tycker jag knappt det finns nåt bättre sätt att skämma bort sig på eller att vara kärleksfull mot sig själv på än att göra en abhyanga.

 

En fråga som jag ofta, ofta får från läsare är om varför kroppen samlar på sig vatten och vad man kan göra åt det. Det är svårt att svara på frågan generellt, eftersom jag behöver känna på pulsen för att kunna avgöra vad det handlar om. Men jag ska nämna några vanliga orsaker till varför kroppen håller kvar vid vatten.

• Att man går omkring med en låggradig inflammation i kroppen.
• Att man har en kapha-obalans, särskilt om du märker en ökning av problemet just under våren.
• Att man har övervikt.
• Att man dricker för lite vatten.
• Att det är kopplat till hormoner, menstruationscykeln.
• Att man äter för mycket salt.
• Att matsmältningen fungerar dåligt.
• Att det är kopplat till intag av vissa mediciner.

Vad gör man då åt denna vattenansamling? Också det är ju helt beroende på varför man får den. Här kan du läsa om hur du balanserar kapha om du tror att den beror på det och här kan du läsa om hur du blir av med inflammation i kroppen. Här kan du läsa om hur du stärker din matsmältning. Och du kan ju alltid testa det enklaste, dvs att dricka mer vatten, för att se om kroppen då gör sig av med mer. Kortare perioder av fasta är också bra för att balansera vätskesystemet i kroppen. Här kan du läsa om hur du kan genomföra en. Just våren är den allra bästa årstiden för fasta. Torrborstning följt av abhyanga skulle jag också prova.

Det finns vätskedrivande teer att köpa på hälsokosten också, t ex åkerfräken- eller curi-te. Men det bästa är att gå till botten med det som orsakar att du binder vatten. De ovan nämnda orsakerna till varför kroppen samlar på sig vatten är också ofta kopplade till varandra, t ex är övervikt vanligt vid en kaphaobalans. Och det finns en koppling mellan inflammation i kroppen, dålig matsmältning och övervikt.

Egentligen är jag en stor höstälskare. Det finns inte någon annan årstid jag älskar såsom hösten. Och då uppskattar jag ändå alla årstider. Jag vet att jag har ovanlig smak – men november råkar vara min favoritmånad. Här, i min hyllning till november, kan ni läsa varför. Och oktober tycker jag så mycket om just för att jag vet att november närmar sig.

Med det sagt, så betyder det inte att jag är som starkast i november eller under hösten. Visserligen upplever jag en viss kraft av att jag trivs så bra under hösten. Men där finns en skörhet också. Skörheten har med vataökningen att göra. Jag kan tydligt känna att vata ökar i kropp och sinne, som den ju gör hos i stort sett alla såhär års, och det innebär en viss skörhet i både kropp och själ. Här kan du läsa om hur höstens och vinterns vataökning yttrar sig och vad man kan göra för att sänka den.

Förutom att jag jobbar på att sänka min vata enligt länken ovan, så försöker jag göra små saker i vardagen som stöttar upp under hösten.

Kosten blir viktigare. Jag måste helt enkelt äta bättre kost på hösten. Jag har inte råd att slarva. För mig innebär det ett fokus på varm, smörjande, närande kost från växtriket. Mycket gröt, soppor och grytor. Jag älskar att göra en soppa på butternut och havregrädde.

Kosttillskott blir också viktigt, som t ex D-vitamin och ashwagandha eller rosenrot på morgonen och magnesium till kvällen. Här i Norden behöver vi äta D-vitamin alla månader som har ett “r” i sig. Att hoppa över den kan verkligen visa sig i humöret.

Daglig apelsinjuice med vetegräs och/eller spirulina gör mig pigg. När jag inte orkar pressa själv, så köper jag färdig. Det får duga.

Det blir överhuvudtaget mycket superfood såhär års och den gör verkligen skillnad.

Frön, nötter och lingon/lakrits-pulver blir gott i olika mellanmålsbarer. Och ger mycket energi så man orkar.

Annars hasselnötter och torkade blåbär eller färska fikon mellan målen.

Flera kaffepauser byts ut mot läkande-te-pauser, t ex chaga-, vata- eller nyponte. Och så dricker jag min guldmjölk förstås.

Det sociala är också viktigt. Jag försöker träffa vänner då och då, gå långpromenader eller fika eller gå på bio. Jag känner att det är så betydelsefullt just under hösten. Att hitta på saker.

Fysisk rörelse betyder också mycket just nu. Mest promenader och lugnare yoga. Men också lite spinning, dans och joggning.

Meditationen är en självklarhet. Utan den skulle jag aldrig orka. Den är som ett ankare för mig. Jag jordas och blåser inte så lätt iväg i olika känslotillstånd, som vi högkänsliga människor annars lätt gör. Tillsammans med abhyangan är den min viktigaste höstrutin.

På kvällarna läser jag helst eller lyssnar på ljudböcker för att komma ner i varv. Tänder gärna en rökelse eller en eterisk olja. Min elektriska värmefilt är oumbärlig. Jag fryser lätt och måste hela tiden se till att vara varm. Ibland får jag göra några extra sömnrutiner för att kunna somna. Bästa tiden för sömn är 22-06.

Det är de där små sakerna i vardagen som gör skillnad. Vissa omkring mig tycker att jag är överdriven i min självomvårdnad. Men jag känner mig själv bäst. Jag är känslig. Jag vet att jag måste. För att orka. För att må bra.

Här finns alla mina ayurvediska hösttips samlade.

Vad gör du för att stärka dig denna årstid? Vad gör du för att orka med? Eller lever du likadant året om?

 

Foto: Yamanaka Tamaki

Enligt ayurvedan ska man undvika “gammal” mat. Vilken mat räknas då till gammal? All mat som inte är färsk eller helt nylagad är gammal; dvs fryst mat, rester eller industrilagad mat.

Jag minns första gången jag hörde talas om detta, på en kortkurs om ayurveda. Jag tyckte det lät oerhört jobbigt och tidskrävande att bara tänka sig att ställa sig och laga mat från grunden varje gång det var dags att äta. Och det är det – åtminstone kräver det lite tid. Jag äter varje vecka fortfarande ett antal måltider “gammal” mat. För att det är så bekvämt/tidsbesparande med matlådor/rester. Men under alla år som jag har hållit på med ayurveda så märker jag att jag blir bättre på att välja färsk mat bara av medvetenheten om hur viktigt det är. Mer och mer färsk mat smyger sig in. Det går att ordna rätt ofta, på olika sätt, om man bara tänker efter lite.

Anledningen till att gammal mat ska undvikas är att den skapar slaggprodukter i kroppen, så kallad ama. När vi går omkring med ama i kroppen under en längre tid så riskerar vi att bli sjuka. Ama ligger till grund för alla sjukdomstillstånd. Allergier beror också ofta på ama, liksom värk och kronisk trötthet samt en hel del andra problem.

Annat som kan skapa ama är t ex besprutningsmedel, andra toxiner som kommer in genom huden, mat av dålig kvalitet, dålig matsmältning/låg förbränning, lagrad ost och yoghurt, känslomässigt slagg (känslor som trycks ned utan att erkännas och bearbetas), kall mat, för mycket mat, att äta när man inte är hungrig eller att kasta i sig maten. Man blir av med ama genom att detoxa och att göra abhyanga efter torrborstning och med varm sesamolja. Både ghi och färsk ingefärajuice är också effektivt på ama, både för att förebygga och för att ta bort. Ama är väldigt vanligt. Säkert uppemot hälften av alla pulsar jag läser har inslag av ama i sig.

Jag ska därför här dela med mig av mina bästa tips att få i sig färsk mat snabbt i en stressig vardag när man jobbar och inte hinner förbereda mat på lunchen:

• Äta färsk mat från restaurang. Helt ok ibland tycker jag, även om man har dålig koll på exakt vad man får i sig.
• Göra i ordning en färsk sallad hemma och ta med sig. Ät den rumstempererad. Funkar bra under sommarhalvåret, men i övrigt bör varm mat prioriteras.
• Ta med sig mattermos. Se recept nedan.
• Skaffa en riskokare och lägg i ris, gula mungbönor och olika hackade grönsaker och lite buljong och sätt på den på jobbet så lagar maten sig själv. Grönsakshacket har man redan förberett hemma.

Recept termoslunch: Stek lite valfria kryddor i ghi i en kastrull hemma. Lägg till ris, gula mungbönor och hackade grönsaker. Täck med vatten och låt det småkoka i 5-10 minuter. Häll den kokande röran med allt i en mattermos. Stäng termosen fort och låt den stå i ca 4 timmar, så kommer den att laga till sig i termosen och blir perfekt att äta när det är dags för lunch.

(Ungefärliga mängder för en lunch: 1/4 dl ris, 1/4 dl gula mungbönor, 1 dl blandade hackade grönsaker, 3 dl vatten, 1-2 tsk ghi.)

Ju mer van du blir vid ayurveda, desto mer naturligt kommer det här med färsk mat att kännas för dig. Om du ser dig om i världen finns det många kulturer där det aldrig skulle serveras gammal mat eller matrester. Och på restaurang vill vi också ha färsk mat. Färsk mat borde vara en självklarhet. Den håller oss friska.

Foto: @rsseattle

(Ännu en text som har kommit till på önskemål från en läsare.)

Många människor går omkring med en låggradig, kronisk inflammation i kroppen. Alltfler experter har börjat koppla ihop denna kroniska inflammation till autoimmuna sjukdomar samt till andra stora, degenerativa sjukdomar, både fysiska och psykiska. Det är vår, i allmänhet, dåliga kost som skapar inflammationen från början, t ex för mycket processad, industritillverkad mat med obegripliga ingredienser. Sjukdomar som är kopplade till kronisk inflammation är t ex diabetes, demens, cancer, depression, ångestsyndrom, astma och hjärtsjukdom. Personligen är jag också övertygad om att ökningen av neuro-psykiatriska diagnoser är kopplad till vår dåliga kost.

Tecken på att du kan gå omkring med en kronisk inflammation är rodnad och svullnad i exempelvis ansiktet (kinder, ögon, hals) eller buken. Den kan visa sig som smärta i kroppen och du blir mer allergikänslig. Du fryser lätt och kan antingen minska eller öka kraftigt i vikt. Du kan se blek ut och känna dig trött, svag eller ledsen. Du kanske svettas mycket, får hudutslag och känner dig ofta irriterad. Kronisk inflammation visar sig i pulsen som ett pittaöverskott. Hos läkare kan den lätt mätas i blodet eftersom man har förhöjda nivåer av C-reaktivt protein och fibrinogen samt ett förhöjt antal vita blodkroppar.

Men jag skulle även säga att det går att själv känna att man har inflammation i kroppen.

Bästa sättet att bli av med inflammationen är att ändra på kosten. Gluten, mjölk, rött kött och socker är inflammatoriska, så att ta bort eller dra ner på dem är det första du kan göra. Undvik även processad mat och mat med innehållsförteckning så långt det är möjligt, dvs gör mat från grunden. Frukt, grönsaker och bönor har inga innehållsförteckningar. Om du äter animalier finns det även sådana utan innehållsförteckning. Och när du köper mat med innehållsförteckning, välj sådan som innehåller max 5 ingredienser. Undvik också matrester så långt det är möjligt, dvs frys inte in mat som blir över. Färsk mat är mat som håller dig frisk. Där har du en bra början  på den anti-inflammatoriska kosten.

Prioritera även denna kost:

• Guldmjölk (kraftigt anti-inflammatorisk – drick dagligen)
• Ghi, olivolja, rapsolja, avokadoolja, linfröolja
• Grönsaker med mycket färg
• Lök av alla sorter
• Kryddor (främst vitlök, gurkmeja, ingefära, curry)
• Örtväxter (alla)
• Nötter (främst valnötter, mandlar, hasselnötter, pekannötter, cashewnötter)
• Morotsjuice
• Råris
• Shiitakesvamp
• Svart och grönt te (ja, koffein är bra!)
• Hett vatten och örtte
• Frukt (papaya är toppen)
• Bär (blåbär är toppen)
• Bönor och linser
• D-vitamin

Jag skulle även rekommendera att detoxa, antingen en dag i veckan under en period på några veckor eller dagligen under en längre period. När blockeringar försvinner (som de gör under en detox) och kroppen slipper att arbeta med matsmältningen konstant så läker både kropp och själ av sig självt. Både kropp och själ har en inbyggd läkningsförmåga som fungerar extra bra under en detox, helt enkelt för att de inte är distraherade av annat “viktigare” arbete som matsmältning eller att trycka bort känslor genom att äta. Sådant som behöver läka får en chans att “komma upp”.

Det inflammatoriska är kopplat till ama (slaggprodukter) i kroppen. Gör även gärna daglig abhyanga, vilket hjälper kroppen med både inflammationen och ama. Våren är den bästa årstiden för detta, så snart börjar det bli dags.

God sömn är också viktigt, eftersom melatonin hjälper till med inflammationen.

Yoga ökar prana, livskraften, i kroppen och hjälper därför också till att främja kroppens självläkande egenskaper.

Bli aldrig fixerad vid mat. Ta in bra saker i din kost, men det är när man blir för hård mot sig själv som man ofta misslyckas och slutar helt. Balans och långsiktighet är alltid nyckeln till hållbarhet och viktigt inom ayurveda. Glöm heller inte att lyssna på kroppen – ät aldrig bara intellektuellt, dvs efter vad du har tänkt ut i förväg. Låt kroppen få sista ordet. Visa den respekt. Kroppen vet.

Anti-inflammatorisk vintersallad

• 1/2 vitkålshuvud
• 4 morötter
• 1 stor röd lök
• 250 g färsk spenat
• 1 dl hackade valfria nötter
•  1 pressad citron

Dressing:

• 1, 5 dl olivolja
• 1 ägg
• 5 vitlöksklyftor
• 1 tsk himalayasalt
• 1 tsk gurkmeja
• 1 tsk ingefära

Strimla vitkål och morötter och blanda med hackad lök, spenat och nötter. Pressa citronen över. Mixa dressingen och häll över. Salladen håller i kylskåpet i 4-5 dagar.