Foto: Elisabeth Labbaci
Out beyond ideas of wrongdoing and rightdoing there is a field. I’ll meet you there. When the soul lies down in that grass the world is too full to talk about.
Rumi
Ibland i livet behöver vi välja bort relationer. Av olika anledningar blir vissa relationer med tiden dysfunktionella. Jag försöker låta relationer vara en organisk process, mjukt ska de röra sig, inte kraftfullt skjuta bort, aldrig nånsin hålla i. Inte kontrollera. Tillit till hur det blir. Och tacksamhet till allt som jag får uppleva.
I denna process är hjärtats röst viktig. Inuti vet vi när det är dags att släppa taget om en människa.
Det viktigaste för mig har blivit att inte peka finger i dessa relationsavslut. Jag lämnar dig för att du beter dig som du gör/pga dina värderingar/för att du sa så/för att du gjorde så/för att du inte sa så/för att du inte gjorde det…osv. Jag lämnar alltid relationer på grund av sådant som finns i mig. För att jag behöver mer närhet, för att jag behöver känna tillit, för att jag inte har tillräckligt med känslor…osv. Det är inte bara ord, utan en viktig distinktion.
Det är så lätt att peka på andra och på vad de gör fel. Jag tycker inte om det som är lätt.
Det är aldrig någons fel när relationer spricker. Relationsavslut är bortom rätt och fel. Vi ska helt enkelt vidare. Men jag vill gå vidare med lyckönskningar och tacksamhet för det som var och önskningar om frid och fred och kärlek.
Vi gjorde så gott vi kunde.
Vi gör alla, alltid, så gott vi kan, med vad vi har. Om vi kunde bättre, så skulle vi göra bättre.
Adjö, min vän, kärlek och frid till dig!
Här kan du läsa om hur man kan gå vidare efteråt.
Tack för en bra text. Känner mig även lättad över att du inte är klar med bloggen.
Åh, tack! Haha…nej, inget sånt adjö :)