Vid ett tillfälle kände jag mig jagad av ångesten. Men jag blev kvitt rädslan genom att studera himlen. Genom att förstå när månen kommer fram. Genom att förstå var morgonsolen kommer.
Louise Bourgeois
Med eller utan ångest – en favoritsysselsättning för mig är verkligen att studera himlen. Ett helt gratis nöje som jag faktiskt ägnar mig åt dagligen/nattligen. Och det finns nog ingen kurs, terapi eller yoga som erbjuder större sinnesro än denna enkla ”syssla”.
Nymåne, fullmåne. Norrsken. Stjärnor. Stjärnfall. Svärta. Röda, orangea, rosa, violetta, grå, blå och gröna nyanser. Regn. Regnbågar. Dimma. Solljus, guldljus. Soluppgångar, solnedgångar. Moln. Som jag älskar att iaktta moln. Men ännu större än allt det där; tomrum.
Himlen består av så mycket tomrum, luft, space, ett ingenting, en oändlighet av inget, en port ut i rymden och ett ändlöst universum.
Det finns nåt så överväldigande med det där tomrummet. Det får mina tankar att tystna, det får allt annat att hamna i perspektiv.
Jag bor på en planet mitt i rymden.
Kommentera