Oändligt vacker sagomåne över min lilla stad ikväll
och landskapet liknar en glitterkalender
Jag lägger mina julkort på lådan
vartenda ett är laddat med kärlek
Kärlek
som snart dimper ner
som ett stjärnfall
genom brevinkast
Jag står länge i mörkret i en trädgård
bara känner efter
njuter av all skönhet
decembers magi
lyckan i att få finnas en stund
på en planet mitt i rymden
Jag smygkikar in
genom ett köksfönster
Där lyser en adventsljusstake
och där finns liv, värme och kärlek
Hoppas ingen granne ser mig
Kanske borde jag känna mig förlägen
kanske borde jag skämmas en smula
men varför skulle jag?
Det är jag som bor där
Lämna ett svar