Varje morgon när jag vaknar
måste jag återskapa världen på nytt
Vad hände dagen innan? Hur ser mitt liv ut?
Jag ligger alltid i några minuter när jag vaknar
Lyssnar, känner in, minns
Vindens sus i träd, några fåglars sång träder mjukt in i mitt medvetande
Numera ser jag inte bara den fysiska världen utan även energikropparna
vilken energi som bärs fram till rummet
Det omedvetna psyket där vi försvinner ner om natten är en dimension av tillvaron
lika verklig, eller overklig, som det andra livet
lockande och fylld av magi men också laddad med mörker och motkrafter
Det går inte att styra och manipulera i drömmen
man måste lära sig att lyssna och ställa frågor
bjuda in och begrunda det som man ännu inte har förstått
Det omedvetnas outgrundliga djup slukar upp mig om natten
och från en djup sömn går jag till en annan, lättare sömn
Den som kallas vanligt liv
Numera glider jag lätt i mina minnen
och mina dagar är något jag ofta ser ljust på
Så har det inte alltid varit
Mitt liv har varit fullt av mörka skuggor
ogästvänligt och fuktigt, kyligt
Jag förstod det inte då, men skuggorna hade mer med mig än med världen att göra
De var projektioner av min egen modlöshet, rädsla och smärta
Jag har lärt mig att hämta hem mina skuggprojektioner
se vad som är vad
Det som möter en ute i världen kan vara en spegling av något som finns begravt så djupt i ens omedvetna psyke att man inte ens i sin vildaste fantasi kan tro att det finns där
När jag undersöker vad som händer inom mig så inser jag att det kan finnas ett samband mellan yttre och inre verklighet
Det är magiskt att se kopplingen
befriande och bubblande
“Världen är vår mentala bild” sa Jung
“Bara naiva människor tror att världen är vad den ser ut att vara”
Kommentera