Foto: Vicki DeLoach
En sommar för drygt 20 år sen såg jag en mening tryckt på ett vykort i shopen på Tate Gallery i London som har funnits med mig sen dess.
Don’t keep anything in your home that isn’t truly useful or truly beautiful.
Säkert var det ett citat av någon av konstnärerna som hängde där, men jag minns inte längre av vem. Jag minns heller inte vad det betydde för mig då. För då hade jag inte hunnit samla på mig så mycket prylar utan var i den samlande åldern. Men den har i alla fall funnits med mig genom livet. Jag tänker att det går att säga detsamma om insidan. Även inuti bär vi med oss mycket skräp, mycket överflödigt som sänker vårt naturliga, glädjefyllda stämningsläge.
Överflödiga saker tynger ner. De tynger ner den inre energin och energin i hemmet. Man kan bli väldigt trött av energin i ett hem som är fullt med överflödiga prylar som man vare sig älskar eller använder. Det skapar även blockeringar i kroppen, som t ex förstoppning, slagg och övervikt. Det gör att man också samlar på sig känslomässigt bagage. Överflöd i hemmet ger överflöd i kroppen och i sinnet.
Antingen förändras man på djupet själv först och då förändrar man i boendet (och i sitt yttre överlag), som en naturlig följd av det. Eller så förvandlas man i det inre efter att ha tagit tag i det yttre. Man kan börja var som helst. Men ditt yttre speglar ditt inre. As within so without.
Ett enklare liv innebär, för mig, att börja med att skala bort det fysiska överflödet. Så att bara det användbara och det vackra blir kvar. Vad blir kvar i ett hem när bara riktigt vackra och riktigt användbara saker behålls? När det är gjort är det lättare att se vad nästa steg ska bli. När det fysiska överflödet är borta blir blicken klar igen. Luften känns renare att andas och ens intentioner och riktning blir på nåt sätt också tydligare.
Jag läste någonstans en intervju med en kvinna som fått cancer och när hon efter en lång kamp tillfrisknat så lovade hon sig själv att från och med nu bara omge sig med det bästa och vackraste. Så hon rensade bland sina saker och sen använde hon bara sina vackraste klänningar och det finaste porslinet för varför vänta på ett speciellt tillfälle då alla dagar är speciella. Det har inspirerat mig till att rensa! Och det gäller ju allt i livet, inte bara det materiella. Att omge sig med fina människor, att bara göra saker man älskar och trivs med, att dricka morgonteet ur den finaste koppen. Att leva så gör att jag mår mycket bättre och att livet känns här och nu, att jag inte väntar på något bättre tillfälle som inte kommer…som du skriver så blir luften så mycket lättare att andas när saker och människor inte tynger längre. Och sen tror jag att det handlar lite om rädsla att hålla fast vid saker och människor som man egentligen inte trivs med. Att man är rädd för att släppa taget för att man tror att det inte ska komma något nytt, vilket det ju gör om man skapar plats i livet för det… :)
Jag känner igen det där, Thereze. Jag har också varit allvarligt sjuk, varit nära att dö. Och jag omprioriterade mycket efter det. Det blev plötsligt tydligt att tiden var ändlig, att jag inte har någon tid att slösa. Framförallt omprioriterade jag i mina relationer efter det. Och prioriterade min hälsa.
Det är intressant det där med hur rädd man kan vara för att släppa taget om prylar och människor. Jag brukar vara väldigt uppmärksam när det händer, försöka se vad det beror på. Och kan verkligen skriva under på det där att det kommer nytt när man släpper det gamla. Det finns också nån fördom om att man inte kan få nya vänner efter en viss ålder…jag har aldrig haft många vänner, utan snarare få och nära, men har aldrig haft fler vänner i mitt liv än nu tror jag. Många (för mig iaf, som alltid haft 2-3) och nära. Och nästan alla har kommit in i mitt liv de senaste 6 åren. Riktig vänskap är en sån enorm rikedom.
Tack för dina tankar! <3
Oj Elisabeth, vad fint att höra att du är frisk och mår bra igen! Ibland är det efter svåra händelser som man verkligen får upp ögonen för vad som är viktigt. Det där med vänner känner jag igen, när man vågar släppa taget om relationer som inte är så bra för en så fördjupas relationerna med dem som finns kvar och så gör man plats för nya vänner. Livet är för rikt och vackert för att slösas bort! ❤
Tack, Thereze! <3 Ja, precis. Det är i mörkret man kan se stjärnorna.
Vet att du känner igen dig i det där med vänner. Minns ditt fina mail som jag blev så glad för.
Håller med! <3