Accept whatever comes to you woven in the pattern of your destiny, for what could more aptly fit your needs?
Marcus Aurelius
Ibland händer det så stora saker i livet att man faktiskt skapar en ny tideräkning. Kanske vid giftermål eller skilsmässa eller dödsfall. Eller vid tillfällen som är osynliga utifrån, men högst reella för den som drabbas, vid en enorm insikt, vid ett inre beslut eller ett uppvaknande.
Någonting förändrar allt. Och det är som om ett helt nytt liv börjar.
Tidigt i livet anade jag att jag skulle få vara med om en ny tideräkning utan att alls förstå mig på det. Redan i 10-års-åldern började jag ana ett före och ett efter, utan att förstå vad som åsyftades, före vad och efter vad? Det hade jag ingen aning om. Men jag kunde känna på mig saker som att “England kommer jag att besöka före fast Sydafrika kommer jag inte få se förrän efter“.
Det är otroligt vad mycket osynlig vetskap vi bär på. Hur kunde jag veta? har jag många gånger frågat mig. Som att dessa resor redan var en del av ett förutbestämt öde.
Sedan hände det. 2008. Det som förändrade allt. Det som gjorde att jag skruvade tillbaks till noll igen, helt omedvetet, men på ett mentalt plan.
Det var både en serie av händelser och ett enstaka ögonblick på en och samma gång. Det var både process och plötsligt. Eller var det kanske snarare så, att först efter att det plötsliga hade inträffat kunde jag se processen som lett dit?
Nu är jag inne i nåt liknande i mitt liv. Igen. Bara 10 år senare. Men den här gången är jag samtidigt så medveten om själva processen. Det är som att flera olika, till synes helt skilda, händelser och företeelser och individer håller på att stråla samman i ett gemensamt centrum, en gemensam kärna, med kraft till omvälvande förändring igen.
Till och från hör jag som ett tickande från någonstans inuti mig själv.
Jag känner mig trygg i det. Men ändå med en anspänning. Vad är det här?
Det som närmar sig hjulets mitt just nu: En aggressivt kärleksfull katt förutspådd av ett medium, en resa in i öknen, en själslig utredning och en religiös ceremoni.
Jag försöker bara andas och vara uppmärksam. Varför sker allt detta samtidigt?
Än en gång anar jag en ny tideräkning.
Jag är spänd av förväntan inför det nya som håller på att ta form.
Alltid när det har varit tyst här ett tag blir jag så otroligt glad när det kommer något nytt. Väntar och längtar. Tack för den här!
Vad gulligt skrivet, Linda! Tack! ❤️