Foto: Trish Hamme
Jag flirtar hej vilt med människor. Sällan medvetet dock, men det faller mig naturligt. Jag skulle kunna säga att det inte betyder så mycket. Och det är ju sant på ett plan. Men ändå inte.
Jag säger ofta till människor att jag tycker om dem, att de betyder mycket för mig, att jag tycker att de är fina, vackra, snälla, sympatiska, begåvade, sexiga, talangfulla, har fina kläder. Flirtar med blicken. Vidrör ibland, om det är nån som står mig nära. Både män och kvinnor, unga och gamla.
Det betyder inte så mycket såtillvida att jag inte vill ligga eller bli ihop. Jag vill ingenting med mitt flirtande – jag vill inte ha någonting. Jag vill bara slösa med det kärleksfulla som finns i mig. Och jag skulle aldrig, aldrig säga nåt som inte var sant. Utan jag förmedlar bara det jag upplever. Om det jag upplever är nåt fint. Så på det sättet betyder det ju absolut nåt. Med mitt flirtande vill jag säga; Jag ser dig. Du är viktig.
Jag tycker inte att vi behöver snåla med det fina vi ser hos människor. Varför är vi så snåla med sånt? Jag tycker att de flesta verkar tro sig mindre än vad de är. Människor som är fantastiska vet inte om det.
Och varför måste allt alltid leda till nåt? Som att man bara kan flirta med människor för att man vill ha nåt för egen del. Jag har redan så mycket. Min upplevelse är sällan brist, utan överflöd. Därför tycker jag om att ge. Jag älskar att se människor växa och blomma. Jag älskar att se när de inser sin skönhet och hur betydelsefulla de är.
Ibland missuppfattas det. Sällan av kvinnor, förmodligen för att jag själv är kvinna. Män tror ibland att jag vill nåt mer. Om det dras till sin spets, så får jag förklara mig. Men ofta behövs det inte. Man kan flirta, men ändå också visa tydligt, utan ord, att det finns en gräns. Att jag inte vill vare sig ligga eller bli ihop. Jag vill bara bekräfta, se den andra, slösa med min kärlek.
Man kan flirta oavsett om man är i ett förhållande eller inte. Ibland tycker jag att människor i förhållanden är lite överspända. Man måste kunna vara i ett förhållande och kunna slösa med sin kärlek på samma gång. Den människan man är tillsammans med betyder ju inte mindre för att man bekräftar andra människor som kommer i ens väg.
Testa att flirta om du inte redan gör det. Testa att se människor ordentligt, verkligen titta in i deras ögon. Bekräfta även främlingar, kassörer, servitörer. Lyssna på människor ordentligt. Fråga dem om deras tankar och åsikter och om sånt som är viktigt för dem. Visa att du är nyfiken på dem. Berätta för dem allt det vackra som du ser. Berätta när de har sagt eller gjort något som betyder nåt för dig. Även om ditt flirtande inte besvaras så förlorar du inget. Aldrig nånsin. Det handlar om deras egen oförmåga, om de inte kan/törs besvara. Om du inte behöver något tillbaks (och det gör du inte, jag lovar) så kan du aldrig förlora. Det enda som kan hända är att du gör världen till en lite mer kärleksfull och harmonisk plats. Du mår lika bra av att flirta som den du flirtar med. Oavsett om du ger ut kärlek eller får kärlek så är det egentligen precis samma sak. Det finns inget givande och tagande i kärlek. Det är bara språket som gör att vi tror att det är så. Du upplever kärlek i bägge fallen.
Lämna ett svar