Älskade dig
gjorde jag
sen långt innan du föddes
Ingen ska säga mig
hur det är att älska!
Även om många har försökt
Främling i min livmoder
Dina mörka ögon
har du fått från mig
men blicken
den kommer någon annanstans ifrån
Med dina smala vita pianofingrar
i mina
kan jag inte låta bli att tänka
att livet är rätt vackert ändå
mitt i all ogripbar smärta
Du är vacker
Du är den allra vackraste
Jag vill krypa in i din kropp
se det du ser
känna dina känslor
uppleva hur världen är för dig
Hur smakar yogi-te i din mun?
Hur ser ljusets låga ut för dig?
Hur är Stockholm i skymningen en rå höstdag när man är du?
Men aldrig ska jag känna dig
aldrig ska jag veta nåt
om din barndoms himlar
om vem som läste dina sagor
eller om måsarnas skrik över stränderna
där du sprang
Ändå sitter vi här
du och jag
ensamma tillsammans
Plötsligt ser jag dig
som för första gången
Jag smeker ditt hår
och vidrör din kind
inuti mig
På riktigt
skulle jag aldrig våga
Vi är alltid ett
du och jag
var vi än är
Du främling
som en gång växte
i min livmoder
Vacker dikt!
Tack, Piedra! :)