Jag är lite dålig på att producera nytt just nu. Så här kommer en repris som kändes aktuell. Tillägnad min vän R.
Föreställ dig följande scenario: Ett bebis föds. Efter bara en kort tid börjar hon krypa, sedan ställer hon sig upp, ramlar, gallskriker, tar lite senare några steg, ramlar, storgråter, börjar till slut springa, snubblar och skrapar knäna, gråter förtvivlat. Kanske något som känns igen? En vanlig utveckling i en människas liv. Vi gläds åt varje litet framsteg i en ny människas liv och känner med henne när hon faller.
Utmaningar är själva livet. Vi skulle aldrig lära oss att gå utan att utmana kroppen eller utan att ramla.
Vi vet om detta på nåt plan. Därför tar vi oss ofta till gymet eller utför i alla fall nån form av fysisk träning. Fysisk träning är att göra livet svårt för kroppen. Vi gör frivilligt livet svårt för våra kroppar för vi vet om att de stärks av detta. Om en muskel utsätts för utmanande tyngder så händer något med den när vi vilar. I vilande tillstånd börjar den förbereda sig på att livet snart kan bli lika svårt igen och att den måste hantera liknande utmaningar och större. Muskeln växer.
Utmaningar fungerar på exakt samma sätt på själens nivå. Men jag märker ofta att människor inte tycks ha samma koll på detta. Åtminstone verkar de inte lika inspirerade av att träffa en otrevlig busschaufför som av att gå på gymet. Utmanande möten med svåra människor är själens gym. Livet erbjuder oss detta gymkort helt gratis. För det vill bara en sak; att vi ska komma vidare i vår utveckling. Att våra själsliga muskler ska växa och stärkas av att vi försätts i situationer där människor beter sig på ett sätt att vi själva utmanas.
Så nästa gång du utmanas av jobbiga personer i ditt liv; Se om du kan låta bli gråt, skrik, beklagan, hur kan människor bete sig såhär/vad är det för fel på människan? osv Kanske kan du istället tänka såhär; Jag är på gymet. Det är bara att ta tag i vikterna och börja träna.
Hur skulle ditt liv se ut om du aldrig hade stött på en enda svår människa? Skulle du ha lärt dig att säga ifrån? Sätta gränser? Värdera dig själv? Glädjas åt människors välvillighet och vänlighet? Inse vikten av att vara snäll? Det viktigaste att komma ihåg när du stöter på utmanande människor är att inte reagera på autopilot, dvs att inte låta deras beteende diktera hur du ska bete dig. Stilla dig och svara an medvetet på andra människors omedvetenhet. Hur andra människor beter sig är deras karma, hur du svarar an är din.
I varje utmanande möte med en annan människa så har du något viktigt att lära dig om dig själv. Där finns en skräddarsydd lektion för just dig som just du behöver just nu. Tänk vad annorlunda en anklagelse, en kniv i ryggen eller en riktig utskällning kan bli när man inser detta.
Tack !!! Hur ska jag nu bara göra för att komma ihåg att jag är på gym. När provoceringen nästan spränger mig. Uppskattar denna typ av ureffektiva verktyg i vardagen. Denna tanke kommer absolut att praktiseras.
Åh, vad bra, Camilla! Ja, man kan börja med att öva i situationer då man inte håller på att sprängas, dvs lite mindre utmanande situationer först. Liksom man inte börjar med att lyfta 50 kg i gymet direkt. Man låter de tunga vikterna vara och börjar med de mindre. Alltså, förvänta dig inte att du ska klara de allra svåraste personerna/situationerna först – utan börja med de mindre :)