Hur kosten påverkar sinnet

Foto: Jurek d.

Den mat vi äter påverkar inte bara vår kropp utan även vårt sinne, vår tankeverksamhet, på olika sätt. Inom ayurveda säger man sällan “det här är bra mat” eller “det här är dålig mat”. All kost har både för- och nackdelar och hur man ska äta beror helt på hur ens doshor ser ut och vilken typ av besvär man har. Man behöver helt enkelt veta hur olika typer av mat påverkar kroppen.

Sattvisk kost ger en lätthet till både kropp och själ. Den är lättsmält, näringsrik och stör inte vårt sinne. Den kallas ibland för yogadiet, passar bra vid yoga/meditation och den sägs ge klarhet till sinnet och i tankarna. Exempel på sattvisk kost är: söta bär och frukter, ris, mungbönor, sparris, pumpa, zucchini, sötpotatis, grön papaya, fänkål, kokosmjölk, jaggerysocker, mandlar, valnötter, pumpakärnor, färsk koriander, ingefära, spiskummin, citron, färsk basilika, kardemumma, saffran, bockhornsklöverfrön.

Rajas kost är sådan kost som aktiverar sinnet och ökar tankeverksamheten. Den kan vara bra att undvika på kvällen, för att slippa sömnbesvär, och t ex vid depressionssymptom eller vid oro och annan kraftig tankeverksamhet. Exempel på rajas kost är: tomater, rädisa, rättika, rödbeta, lök, vitlök, paprika, gräslök, purjolök, senap, svartpeppar, svamp, sura frukter, sojaprodukter, pekannöt, sesamfrö, svart te, kaffe, chili, havssalt, cayenne, bakpulver, jäst, raffinerat socker, alkohol, choklad. Sura och kryddiga smaker överlag.

Som sagt, rödbetor och vitlök (t ex) kan vara jättenyttigt vid vissa obalanser, men just vid besvären som jag nämnde ovan (mycket tankar, oro, depression, sömnbesvär) gör man gott i att skippa dem/minska ner på dem, särskilt kvällstid. Ingen mat är bara bra eller bara dålig. Vi behöver veta hur maten fungerar och på vilket sätt den påverkar oss.

Tamas kost är kost som ger tröghet i sinnet och den bör undvikas just när man vill hålla sig klartänkt, kvicktänkt, t ex inför en tenta eller liknande. Exempel på tamas kost är: matrester, kall mat, tung mat, kött och fisk, vita bönor, potatis, lök, vitlök, senap, svamp, alkohol, mycket sur yoghurt, lagrad ost, kaffe, tobak.

Matrester, yoghurt och lagrad ost skapar slaggprodukter i kroppen. Bra att känna till om man försöker bli av med slagg, som inom ayurveda kallas för ama. Ama kan ställa till med en hel del besvär och gör dig också trött, trögtänkt och kan yttra sig som värk.

Rasayana är ayurvedans term för superfood, dvs mat som är extremt bra och läkande för kroppen. Exempel på rasayana är: granatäpple, ghi, sparris och pumpa.

Fixera dig inte vid mat, t ex uteslut helt. Ayurvedan förespråkar balans och det räcker ofta att veta hur olika produkter fungerar i kroppen så man vet vad kan ska dra ner på och undvika, särskilt vid vissa besvär.

Hur man äter är också av lika stor betydelse som vad man äter. Det är bara hos oss i väst som det är bortglömt. Personligen är jag övertygad om att det är nyttigare att riktigt njuta av en big mac hemma i soffan med tända ljus än att på stående fot kasta i sig en sallad som man inte hinner känna smaken av. Att ha ro vid måltiden och att kunna njuta av den säger mycket om hur kroppen kan tillgodose sig maten. Undvik mat som du inte tycker är god.

Drick alltid hett vatten till maten (ca 1 dl, drick inte för mycket vatten) för bästa matsmältning och förbränningsförmåga. Om du vill bättra på din förbränning ytterligare, dvs om du har en långsam förbränning, så dricker du 1 dl hett vatten med 1 tsk citronjuice, 1/2 tsk torkad ingefära (eller 1 tsk färsk ingefärajuice), 1 nypa salt, 1 nypa svartpeppar ca 10 minuter innan lunch och middag.

Om du har en hög förbränning som du vill dämpa lite tar du istället 1/2 glas yoghurt, 1/2 glas vatten, 1/4 glas grädde. Tillsätt antingen en nypa saffran, en nypa kardemumma eller en nypa vanilj. Mixa tills grädden är fluffig och ät efter lunch och middag. Den här dämpar också hunger om du går omkring med starka hungerkänslor konstant under en dag, vilket är vanligt när man har en hög förbränning.