Kära läsare

Kära läsare,

stort tack för mail, kommentarer och frågor om konsultationer. Det har berört mig mycket att ni har hängt kvar, även i en tid då jag har hållit mig ifrån bloggen.

Jag har inte tagit nya klienter på nästan ett år, utan bara behållt de som jag redan har påbörjat. Jag har känt ett stort motstånd mot att skriva här också. Ibland har jag försökt. Nån gång till och med publicerat, sedan genast avpublicerat igen.

Vad hände, kanske ni undrar. Jag kanske tröttnade..? Jag vet inte helt själv. Jag har heller inte vetat hur jag har velat ha det framöver. Därför har jag avvaktat, inväntat nån slags svar inifrån, för att kunna meddela här.

Allt jag kan säga är att det – precis som jag förutspådde i detta inlägg – har varit en turbulent och händelserik tid mellan 2021 och 2022 års Lion’s Gate. Och jag har varit så kluven i hur mycket av det som jag har velat och orkat dela med er här. Jag har försökt sitta still i båten, hålla hatten i stormen. Att bara vara har varit alldeles tillräckligt. Livet. Ingenting går att förutspå, att veta nånting om. Och ibland är det alldeles överväldigande.

Jag har fortfarande ingen plan framåt vad gäller bloggen och mina konsultationer. Men jag tänker att meddela det är ju också nån sorts meddelande. Vi får se hur det blir.

Ni finns i alla fall i mina tankar. Jag ser att ni läser och att ni skriver och det betyder så mycket att ni fortfarande engagerar er här. Ibland, i mina svaga stunder, har jag tänkt att jag kanske ska censurera mig mer här, inte skriva så mycket om tankar, känslor, månen, örter, healing, energier och astrologiska skiften. Kanske vore det lättare att blogga mer om bakverk och trädgård och mode? Eller nåt annat mindre laddat och mer jordnära? (Många människor blir extremt provocerade av astrologi märker jag. Fascinerande faktiskt.) Men problemet är ju att det är ju det som är livet för mig, sånt jag tänker på, det är ju det som är jag. Jag kan inte välja. Antingen är jag mig själv precis som jag är eller så är jag tyst. Ett tag har det inneburit tyst. I alla fall här.

Mår du bra? frågade en läsare. Kan du inte skriva och säga att du mår bra i alla fall? Sanningen är den att jag mår inte särskilt bra. Jag har gått igenom nåt traumatiskt detta år och har känt mig trött, sårbar och ledsen en tid nu. Det finns en acceptans runt det och jag lever med det. Men det är också skönt att bara få säga så som det är. Och med acceptansen kommer en mjukhet, jag mjuknar inför det som är, är rätt bra på att ta hand om mig själv och att vara i det nya som är nu. Just nu. Inte alltid, men nu. Jag tänker mycket på vikten av att finnas där för mig själv när det är jobbigt, att våga känna efter vad jag själv behöver, sätta gränser mot omvärlden, ställa krav. Inte konformera mig, inte bli sån som folk tycker att jag borde vara. Inte svika. Inte överge mig själv när jag behöver mig själv som mest.

Jag vet som sagt inget om framtiden med bloggen eller med konsultationer just nu. Jag kommer inte ta nya klienter denna höst heller. Längre fram än så vet jag inte. Får jag reda på nåt mer så kommer ni att få veta.

All kärlek till er som har betytt och betyder så mycket <3