Foto: Andy/Andrew Fogg
Ibland blir jag beskylld för att vara för kinkig med vad jag äter. Jag satt och tuggade på ett äpple när min kompis erbjöd mig nåt som enligt henne både var ”mycket nyttigare och godare på samma gång”. Jag kollade innehållsförteckningen och läste:
”Sojaproteinisolat, Fruktos, Sojalecitin, Sojabönsolja, förtjockningsmedel (guarkärnmjöl, cellulosa, karragenan, xantangummi), aromer, kalciumcitrat, fruktooligosackarider, havrefiber, majskli, mjölkprotein, klumpförebyggande medel (kiseldioxid), glukos, färgämne (rödbetsextrakt), kaliumfosfat, magnesiumoxid, rapsolja, L-askorbinsyra, järnfumarat, citruspektin, honungspulver, DL-alfatokoferylacetat, nikotinamid, persilja, papayafrukt, zinkoxid, kopparglukonat, retinylpalmitat, kalcium-D-pantotenat, kolekalciferol, antioxidationsmedel (DL-alfa-tokoferol, L_askorbyl-6-palmitat), pyridoxinhydroklorid, cyanokobalamin, mangankarbonat, riboflavin, tiaminhydroklorid, pteroylmonoglutaminsyra, kaliumjodid, natriumselenit, D-biotin.”
Mmm. Eller..?
Nej, tack. Känner du dig sugen?
Nej, det känner jag mig verkligen inte sugen på. Äpple måste vara bättre!
Haha..eller hur? När ingredienser låter så konstiga att jag inte direkt fattar vad det är, så brukar jag låta bli :)
Haha vilket nerköp det hade varit. Man blir ju riktigt sugen…. ;-)
Ja, en människa som läser innehållsförteckningen kan ju nästan inte bli sugen. De måste nästan utgå från att ingen kollar.
:)