Livets intelligens

Foto: Donna Brown

Den viktigaste ingrediensen i allt beslutsfattande är inre tystnad. Den djupaste intelligensen bor bortom tänkandet. Med det sagt så är tänkandet på intet sätt värdelöst. Vi tänker igenom saker inför att vi ska fatta beslut, processar, kanske skriver listor för och emot. Men vid någon tidpunkt gör vi bäst i att släppa taget och överlämna beslutet till den djupare intelligensen. Den djupare intelligensen har nu all informationen från vårt “tänkande” och kan ha den i beaktande likaväl som allt annat som den djupare intelligensen innefattar.

Den djupare intelligensen är ett med livet och källan. Det är därför den är så stor. Den kan känna av intuitiva strömningar som kommer från långt bortom vårt medvetna tänkande. Men först när vi kan stilla vårt tankeflöde får vi tillgång till den. Den djupare intelligensen visar sig hos människan i form av intuition och drömmar och som en inre vetskap.

De vilda djuren i naturen vet inget, på ett intellektuellt plan, om vad de ska äta. Inget vet de om näringsämnen, kalorier eller kolhydrater. Trots det verkar de fatta intelligentare kostval än människan, som med sitt intellekt vet allt om vad de bör äta och kostens sammansättning. Få vilda djur äter sig sjuka eller överviktiga. Inte ens när mat erbjuds i överflöd så överäter de. Hur kommer det sig? Djuren är ett med livet. Deras beslut om mat är livets beslut. Livets intelligens rör sig genom dem. De bara vet inom sig vad som är rätt mat att välja.

Under tsunamin i sydostasien 2004 omkom nästan inga vilda djur. Var det för att de kunde räkna ut att en tsunami var på intågande och därför flydde? Nej, ingen tankeverksamhet förutspådde tsunamin. Men hos de varelser där tankarna lyser med sin frånvaro finns en enhet med livets intelligens. Livet verkar genom dessa varelser på ett till synes mirakulöst, men egentligen helt naturligt, sätt. Förmodligen fanns ingen som helst vetskap om ankommande tsunami hos dessa vilda djur. Förmodligen började de bara röra sig i en annan riktning, vandra åt ett annat håll, precis som flyttfåglar om vintern. Livets intelligens rörde sig genom dem.

Livets intelligens visar sig tydligast hos de varelser som har förmåga att stilla sig. I människan kan detta bli tydligt i form av starka insikter om vad man måste göra, t ex beslut, livsvägar.

Nyligen berättade en vän till mig om en av hennes vänners otrohetsaffärer och jag lyssnar och känner obehaget stiga i mig. Det är inte min affär och det är inte min väns affär, utan en, för mig, tämligen obekant persons. Ändå blir jag illa till mods bara av att lyssna. Jag vet att jag aldrig skulle hamna i en liknande situation. Inte en tanke som; jag undrar hur jag själv skulle reagera om jag var i den situationen…Jag bara vet. Jag kommer aldrig att vara del i ett bedrägeri. Jag kan inte bedra en människa, vare sig aktivt eller inaktivt, dvs vara del i att bedra någon annans partner. Jag skulle heller aldrig kunna göra det mot mig själv. Det handlar inte om att jag är mer god än nån annan. Det handlar om att livet är gott och sant och kärleksfullt och när livets intelligens får en stor roll i ens liv så blir vissa beslut och situationer otänkbara. De finns inte ens med på världskartan.

Bedrägerier av alla de slag kommer alltid från den mänskliga nivån, egots nivå, och aldrig från livskraften som bor under den.

Det är inte så mycket det att jag tror på karma som det att jag vet att karma alltid verkar. I samma stund som jag bedrar en annan så bedrar jag också mig själv. Och det kommer att göras mot mig av en annan mänsklig form. Men tankarna är aldrig uttalade – jag undviker inte att bedra för att jag kommer att bli bedragen. Bedrägeri bara existerar som en självklar olust i mig, ett livets sätt att säga att något är fel med den här vägen; Välj den inte!

Det är inget som förvånar mig, att jag inte är en bedragerska. Det är något som jag redan är medveten om. Det som förvånar mig däremot är insikten om att jag förmodligen inte ens skulle ha en nära vän som bedrar. Inte för att jag aktivt skulle välja bort en sån vän. Jag vill inte döma människor så – varje människa är där hon är och hon behöver vara just där. Utan snarare en insikt om att jag har överlämnat en sån plats till livets intelligens i mig att jag tror att jag skulle finna mig gåendes i en annan riktning innan någon mig närstående ens begick ett sådant bedrägeri. Liksom de vilda djuren i Asien fann sig själva gåendes i en annan riktning innan tsunamin ankom. Jag kan inte säkert säga att det är så. Bara en känsla som kom till mig strax efter samtalet. Att när vi tystnar och uppmärksammar livets intelligens så rör vi oss automatiskt bort från människors omedvetenhet och väljer andra sällskap att umgås i.

Så innan varje stort beslut i ditt liv; stilla dina tankar och bara sitt i stillheten och tystnaden. Alla riktigt intelligenta beslut kommer från platsen bakom tänkandet. Bara den person som törs befinna sig i icke-vetandets tillstånd kan slutligen verkligen veta vad som är rätt.