Foto: Carlo Scherer
I en by bodde en fattig man vars enda tillgång var en vacker häst.
En morgon var den borta, försvunnen.
– Vilken olycka! sa byborna. Du kunde ha sålt hästen och fått
massor med pengar. Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den gamle mannen. Det enda
vi vet är att hästen inte står kvar i stallet.
Efter femton dagar kom hästen tillbaka med tretton vildhästar.
– Tretton nya hästar! Vilken lycka! ropade byborna.
– Det vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi säkert vet är
att hästen är tillbaka.
Den gamles son började träna vildhästarna. Han föll snart av
en häst och bröt benet.
– Vilken olycka! ropade byborna. Vilken olycka!
– Det vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi vet säkert är
att min son har brutit benet, svarade mannen.
En månad senare blev det krig i landet och alla byns unga
män tvingades ut i armén. Utom den gamle mannens son, eftersom
hans ben var skadat.
– Vilken lycka för dig att din son bröt benet! utbrast byborna.
Han är skadad, men han är kvar hos dig. Vi får kanske aldrig se
våra söner igen! Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den gamle mannen. Allt vi vet
är att min son är här och att era söner är i armén.
Döm inte, för du kan inget säkert veta om något. Du har inte hela bilden, utan bara ett färgfragment ur en enorm målning. Klart att du inte kan förstå ett färgfragment! När du tar några steg tillbaks kan du ana en intelligens i skeenden omkring dig. Förändra det i ditt liv som du vill och som du kan förändra. Låt resten vara som det är. Lita till intelligensen som finns i världen. Du behöver inte personligen fixa allt.
(Historien om mannen med hästarna är en klassisk taoistisk berättelse.)
Att döma innan jag vet har jag redan förändrat i mig. Det är jag tacksam över, det spar min energi i längden, jag mår bra. Jag litar på mig, jag behöver inte fixa när jag inte vet.
Tack ?
Alltid fint att läsa
Skönt att höra! :) Bland det viktigaste att lära sig. Tack. Kram <3
Tack🙏🏼
Tack för att du läser! <3