Jag har nämnt det förut. Jag har svårt för märkvärdigheter. Det stora. Den stora kärleken. Drömprinsen/prinsessan. Det stora syftet eller meningen med livet.
Jag tycker om det lilla och det vardagliga. De små kärlekarna, dvs alla små drömvänner/drömfamiljemedlemmar/drömläsare/drömdjur/drömskönheter i naturen. Den lilla meningen med min dag.
Men vi är uppfostrade till att söka det stora. Hela kulturen uppmuntrar till det. Reklam för drömprylarna och drömresorna. Om man ser amerikansk film så är ofta meningen med filmen att huvudpersonen ska hitta sin drömpartner. Och så slutar filmen vid ett frieri eller kanske en graviditet. Men sen då…? Det får man inte se. För rätt många gifta människor (och föräldrar) lever allt annat än en drömtillvaro. Och drömprylarna ligger och skräpar längst in i nåt överfyllt skåp och drömresan ser nästan bäst ut på Facebook. Som ett koncept. “Kolla, jag är i Grekland!!!” (Men det innebär ju rätt lika som här hemma…äta, sova, gå, himmel, grusväg…kanske nåt undantag på ett bad och lite mer sol. Men den viktigaste ingrediensen är alltid precis samma – du har med dig dig själv, dina tankar, ditt medvetandetillstånd, ditt förhållningssätt till det som pågår inom dig. Så om du mår bra hemma så kommer du må bra i Grekland. Om du mår dåligt hemma, så kommer du må dåligt i Grekland. Grunden i din upplevelse är alltid vem du är inuti, det som pågår utanför dig har alltid en sekundär betydelse.)
Nej, märkvärdigheter är inte för mig. Och jag tror att många skulle må bättre av att släppa taget om alla märkvärdigheter.
Meningen med livet.
Det kan lätt bli lite pretto.
För meningen med livet är alltid liten. Den ligger i detaljer. Till och med när den är stor så är den liten. Den består av massa smått.
Vi säger att du känner att meningen med ditt liv är att arbeta på ett indiskt barnhem. Det låter stort. Men det består av smått. Det innebär att meningen med ditt liv är att kanske googla indiskt barnhem på nätet. Meningen med ditt liv är att skriva ett mail (till en föreståndare på ett indiskt barnhem). Meningen med ditt liv är att ta ett tåg till Stockholm (där en intervju med dig kommer att hållas). Meningen med ditt liv är ett samtal på ett kontor i Stockholm. Meningen med ditt liv är att ringa din chef (och säga upp dig). Meningen med ditt liv är att boka ett flygplan på en resesajt. Osv. Osv. Allt är smått också i det stora. Det finns inget stort meningen med livet. Även på plats så kommer det bestå av smått. Vakna kl.05 varje morgon, bre en macka till ett barn, hålla i en liten hand, sätta på ett barn strumpor. Vad vet jag? Men små saker. Ständigt dessa små saker.
Så om du känner en riktning som är rätt för dig; kör! Men inbilla dig inte att det kommer att vara nåt annat än en hel radda småsaker.
Men man kan vända på det också. Tänk alla människor som inte alls har nån mening med sitt liv, dvs som inte har nåt kall, nåt som de vet att de är ämnade för. När livet känns tomt och meningslöst. Vad gör man då?
Om du känner så, så skulle jag säga att meningen med ditt liv är att uppleva tomhet och meningslöshet. Just i det ögonblicket som du upplever det, så är det meningen med livet, för dig. Känner du tomhet, så vill livet att du ska uppleva tomhet. Just då. När du sätter på dig ett par skor, så är det meningen med ditt liv. När du går, så är varje steg din mening. Får du solen i ansiktet, njut av den eller irriteras av den, det är meningen. När du träffar en människa. Titta på människan, lyssna på människan. Säg det som kommer till dig. Det är meningen med ditt liv.
Förbise inte allt det lilla. Allt som till synes är helt meningslöst är fyllt av mening. Om vi bara kan se det. Livet ger oss precis det vi behöver. Vi kan lita på det. När du gör det du gör helhjärtat så kommer du att uppleva en större mening, utan att förlora dig i tanken på mitt liv måste vara stort och meningsfullt. Kanske kommer en riktning till dig, kanske inte. Vänta och se. Det spelar inte så stor roll. Meningen med ditt liv kommer alltid att finnas i de små, små sakerna. Just här, just nu. Det finns ju inget annat än småsaker. Och meningen med ditt liv ligger inte i framtiden. Just nu är meningen med ditt liv att du läser det här inlägget. Du skulle inte göra det om det inte var meningen.
Jag skrev nyligen ett inlägg om hur mitt diktande har upplevts som en sorts kall. På det sättet, att jag vet att det är meningen att jag ska skriva dikter. Utan att jag alltid har förstått varför.
Tror ni att jag kände att det här är meningen med livet när jag satt som 8-åring och klistrade in bokmärken på små hundvalpar under en dikt som handlade om en tax? Det gjorde jag i alla fall inte. Men något i mig ville att jag skulle göra just det, just då. Det kändes heller inte som nån mening att dikta om smärtan i att bli lämnad efter första tonårsrelationen och det kändes inte meningsfullt att bli dumpad och avvisad. All den tomhet och existentiella ångest som jag har gått igenom i mitt liv. Den dröp inte heller av meningsfullhet.
Ändå. Diktande och existentiell ångest och avvisanden är själva motorn bakom så mycket av det jag gör nu. Mitt skrivande, min mindfulness, min vägledning. Helt plötsligt har det till synes meningslösa tydligt visat sin mening. Jag känner att jag är en del i en meningsfull påverkan i människors liv. Jag kunde aldrig se då, vad nåt skulle leda till.
Så om ditt liv känns tomt och meningslöst idag, så är det meningen med ditt liv att uppleva detta. Idag. Imorgon vet vi inget om. Men det som kommer till dig då kommer att vara din mening. Och samma sak med nästa dag.
Var lyhörd för livets guidning. Det bor en intelligens i den. Du behöver inte klura ut hela ditt liv. Ha tillit och känn efter varje dag. Det som spirar i din maggrop, det är livets röst. Livet talar hela tiden. Det talar genom dig och genom människor omkring dig. Var uppmärksam.
En sak är säker. Ditt liv har mening. Oavsett om du upplever det just nu eller inte. Det är inte jag som försöker vara uppmuntrande. Jag vet att det är så. Du skulle aldrig finnas här utan ett syfte.
Kommentera