Foto: Elisabeth Labbaci
I perioder lever jag med mycket obeslutsamhet, en total oförmåga att kunna bestämma mig. Det kan gälla både stora och små saker. Bara den som har upplevt det vet precis hur jobbig och smärtsam obeslutsamhet kan vara. Den skapar en sorts stress i kroppen som är vedervärdig att leva med.
Med tiden har jag börjat förstå mig själv bättre och märkt att tvivel för mig brukar vara ett nej. Om det inte känns klockrent så bör jag säga nej.
En gång gick jag till och med och grunnade på hur jag skulle svara på ett frieri i flera veckor och till slut bad jag om att få återkomma med svar efter sommaren. Fast det fick jag inte som tur var. Haha! Hysteriskt roligt ju. (Såhär i efterhand – i stunden var det väldigt jobbigt för oss båda.)
Jag ville nog vilja. Men jag ville inte. Och det är en distinkt skillnad där.
När något känns rätt så brukar man veta om det.
Kommentera