Nuet så som det är

Foto: Elisabeth Labbaci

Ingenting som pågår i någon annans tankar kan skada dig. Så, vad är det då som kan skada dig? Din tendens att se skada. Släpp den tendensen så är allt bra.

Låt den delen av dig som dömer ut något som smärtsamt vara tyst.

Utan tanken om att “det här gör ont” eller “det här är jobbigt” eller “det här är orättvist” eller “det här borde inte hända” – vad finns då? Då finns bara: Nuet så som det är. Varken mer eller mindre. Allt annat är en tolkning. Dina tankars tolkning. Du har makten att släppa taget om den. Tvinga inte fram en historia som du kan plåga dig själv med.

Kanske finns känslomässig smärta. Men känslomässig smärta utan tankar om känslomässig smärta, utan en historia, passerar genom kroppen rätt fort. Kroppen vet hur den ska ta hand om den. Men kroppen kan inte smälta ett ego som löper amok.

Släpp tankar. Låt dem passera, låt dem bara vara.

I slutändan handlar detta om något genomgripande, något i grunden förändrande hos en människa. Det handlar om att leva från en helt ny medvetandenivå. Fri från tankarnas unkna fängelse, där du kan se tankar – och släppa, se tankar – släppa, se tankar – släppa. Tills tystnad uppstår. Den finns hos dig, under allt brus. Jag lovar. Den är vad du består av.

(Citaten, det kursiva i början av texten, är tagna ur “Meditations by Marcus Aurelius”, min översättning)