Omslut mig med kärlek

Vart ska jag ta vägen?
Jag som helst vill vara hemma

Sitta och bara glo
Omfamnas av stillhet och mjuka mörkret
som kryper nära

Långa stunder helt utan tänkande
bara varande
ett känna-efter-ande

Inget händer
Bara tystnad

Bre en macka
Vattna blommor
Rensa bland böcker
Sätta på kaffet

Åh, vad jag trivs i det lilla, lilla livet!

Vad är det som känns?
Vad är det jag vill?
Vad behövs just nu?

Att våga känna efter
Att våga sätta gränser

Det slits i mig
Det är middagar
födelsedagsfirande
resor
och grillning

Och jag måste verka
himla trist
som trivs så bra hemma
i absolut ingenting

Pilla på en sårskorpa
Måla naglarna
Rycka ut hår på benen med pincett

En gång var trädgården
bak radhuslängan
min ram och familj
Då var jag barn

Nu får du agera
gräsmatta
och plommonträd
när världen känns för hård
och krävande

Du får vara min natur
och syret
i mina lungor
när allt känns speedat konstgjort
och andningen
så ytlig

Omslut mig med kärlek
Var varma sommarhallon på min tunga
Var min mark
och mina väggar
Begränsa mig lite!

Men något tak behöver jag inte

Mina ögon dricker natthimmel
Det är så jag överlever
så jag får min näring