Polarnatt

Foto: Stefan Rimaila

Imorgon infaller vintersolståndet. Årets kortaste dag är här, med lägst antal soltimmar. Solen står i zenit över stenbockens vändkrets och längst i norr går solen inte ens upp, utan där råder evig skymning mellan höst och vår. Polarnatt kallar man det. Ett vackert ord. På bilden ser ni hur ljuset ser ut under polarnatt. Det är inte kolsvart, utan alldeles blått. Och snön hjälper oftast till att hålla ganska ljust ändå, utan sol. Ett väldigt speciellt ljus.

En gång i tiden, innan Sverige kristnades, var detta högtiden vi firade. Vintersolståndet. Midvinter. Under midvinterblotet offrades djur till gudarna. Jag offrar inte djur. Men jag tycker om att ha en liten ritual runt vintersolståndet. Det är decembers allra mest magiska natt. Ofta tänder jag en liten eld och stoppar in små papperslappar med ord. Ord på sånt jag vill släppa och bli fri från. Och ord på sånt jag önskar mig från det nya. En månsten vilar bredvid elden. Det blir ett sorts personligt bokslut. En tid för reflektion. En tid för fokus. Samlandet av kärnan.

Det är verkligen en tid för det nya att komma in. Vintersolstånd som snart följs av en ny måne. Bägge för in ny energi som vi kan ta tillvara på. Och den går verkligen att känna i atmosfären. Det finns något speciellt runt den här tiden på året. Något tunt, vibrerande.

Tiden runt jul är också en tid då många människor mår dåligt. Jag tror inte bara att det handlar om julstress, utan också om att sammanbrott är det första steget i att föra in det nya i ens liv. Först när en struktur brakar samman finns det en chans för det nya att komma in. Just runt denna tid föds också olika religioners alla magiska barn genom historien; Horus, Mithras, Alban Arthan och Jesus. De nyfödda. Det är ingen slump att de kommer just runt vintersolståndet. De symboliserar den nya energin, de nya möjligheterna som finns nu.

Hur tar du tillvara på det nya? Hur firar du vintersolstånd, om alls?

Ta vara på den här tiden. Ta vara på din tid. Ta vara på ditt liv.

Jag avslutar med min dikt, Vintersolstånd.

Vintersolstånd

I nattens mörker föds ett ljus
en strimma
en gnista
en stjärna
en flamma
i form av ett barn
När månen är nyfödd
föds det fysiska barnet
på olika delar av jorden
Det har många namn
Horus, Mithras, Alban Arthan, Jesus
en symbol
för det inre barnet
det med vakna ögon
det som rör sig genom världen
som genom en klardröm
När ljuset är som svagast
i det yttre
finns en gnista i dig
ett svagt ljus i det inre
ett frö som en gång såddes
Du och endast Du vet vad som är bäst för Dig
Lyssnar du?
En oerhörd stillhet drar genom skog och stad i natt