Det är som ett virrvarr av nakna stammar
med nävern som flagor av tunn, vit hud
Regnets stillsamma trummande
och den eviga längtan
Här går jag
Här går jag i mitten av världen
och kan inget annat
Mörkret som omsluter mig
som tillbaka till livmodern
Men moderns sköte är stängt sedan länge
och kvar blev jag
en ö mitt i världen
En bultande åder av liv
Lämna ett svar