(Nån romantiker har jag aldrig varit. Inte ens när jag försökt. Det har alltid krupit längs ryggraden. Eller så är det bara så att min romantik är lite skitigare än andras.)
Jag har gjort alla Kreuzbergs pubar
under ett par svala sommarnätter
i tunna klänningar
med axelband på sne
tillsammans med C.
kyssar och smek
Jag har även vandrat under apelsinträd i Rom
med I.
fått höra vackra, vackra ord
långa middagar med vin
och älskat
till syrsornas sång
Jag har upplevt arabiska stränder
som aldrig tog slut
åsnornas gång i gränder
långa månskensnätter
på balkonger
med havsutsikt
Var det med M.?
Men du
Det var du
alltid bara du
Dina skitiga naglar
och din blick under lugg
med en prilla i käften
Vanlig gräsplätt i Stabbyskogen
med halvsmält snö
och picknickkorg
frusna händer
under en vanlig, svensk jävla björk
Ingen romantik där
men
kärlek
Lämna ett svar