Jag är en person som känner mycket. Det finns numera benämningar på sådana som jag. Högkänslig personlighet, HSP, pratas det om.
Med eller utan definition på mig själv har jag fått lära mig att ta hand om känslostormar och känslighet för ljud, ljus och stämningar. Jag har fått lära mig att vara stilla med allt det som jag upplever.
Människor omkring en kommer och går i livet. Den enda man får dras med tills den fysiska kroppen ger upp är den egna personen. Jag tycker därför att det är en bra idé att lära sig att ta hand om sig själv riktigt bra, att lära sig vara med känslor, lyssna på och känna känslor, se dem för vad de är – vågor på ett djupt hav eller moln på en klar himmel. Känslor är något som finns i dig, men de är inte vem du är.
Man kan ta sig själv på allvar utan att ta sina känslor på alltför stort allvar.
Känslor kan vara en vägvisare till vad man behöver, men de kan lika ofta vara i vägen för att hitta rätt i livet. Bara du kan lära dig skilja på känslor som visar på något sant som kommer från djupet och känslor som kommer från mer ytliga plan. Det kan ta tid att lära sig, men det är värt den tiden.
Min erfarenhet är att känslor som kommer från djupet har ett lugn med sig, en stilla visshet, är något som dröjer sig kvar.
Att vara du
Alla bär vi på behov som inte blev tillfredsställda i barndomen, oavsett hur lycklig barndom man har haft. Ofta kommer dessa behov upp i våra vuxna relationer och det är lätt att projicera dessa behov på en annan person.
- Ensamhetskänslor
- En känsla av att inte vara accepterad
- En känsla av att inte duga
- En känsla av att inte vara älskad
…kan vara sådant som kommer upp.
Det går att sitta med dessa känslor på egen hand, ta hand om sitt egna sårade barn själv istället för att försöka stilla dessa behov med andra vuxna relationer. Relationerna brukar bli bättre när man blir tryggare och starkare i sig själv, när man kan vara med de egna känslorna och behoven.
Det som kommer upp i dina relationer med andra är ofta sådant som du behöver titta på själv, vara med själv, lösa på egen hand. Var lite mindre intresserad av dina vänners/din partners mönster eller “problem” och var lite mer intresserad av vad som händer i dig i dessa relationer. Det som händer händer för dig, för din utvecklings skull.
När du bottnar i dig själv och kan vara själv med det som kommer upp så behöver du inte andra människor på samma sätt. Det som andra bidrar med i ditt liv blir inte något du behöver utan något du kan glädjas åt, något som tillför ditt liv, en bonus.
Varje ny dag är en ny chans att vara med allt det som det innebär att vara du.
Upplev, döm inte ut det oönskade, gör inte motstånd mot det som gör ont. Upplev och förvandlas. Allt som kommer upp är en gåva. Ta hand om dig själv.
Lämna ett svar