Foto: Elisabeth Labbaci
När jag var barn
låg bruket i Ekeby öde
Upsala-Ekeby-skylten
snurrade över spöklokalerna
och jag var ofta där
njöt av den tystnad som fanns där
Vi barn
klättrade in genom trasiga fönster
för att leta banankulor
och spöken
En gång fann jag en banankula i ett hörn
av ett iskallt rum
där en genomskinlig flicka med flätor stod
tillsammans med en lika genomskinlig ponny
Kulan var äggformad
Tung och len i handen
och den hade en sån kraftfull energi
Den bultade i handen
Vad hade denna kula för historia?
Varifrån kom dess magiska kraft?
Vem hade jag varit om kulan aldrig vilat i min hand?
Dess svalka och stillhet i min handkupa
och ändå, som en puls därinne
En talisman
Ett tecken
lagt på jorden
Lämna ett svar