Yttre verklighet

Foto: Sian monument

Något som ofta slår mig är hur fixerade många människor är vid yttre verklighet. Hur yttre verklighet, dvs livssituationen, blir hela livet. Ingenting finns liksom bortom den. Det är som att det inte finns något liv inuti kroppen. Och på ett sätt är det väl nästan så; när all uppmärksamhet riktas utåt så dör man inuti.

Fast din livssituation är inte detsamma som ditt liv. Din livssituation är mer eller mindre alltid problematisk, oavsett hur den ser ut. Livet är designat så att du aldrig ska behöva få slut på utmaningar. Se på djuren i naturen som utmanas av väder, andra djur som vill äta upp dem eller brist på mat t ex. Allting som lever utmanas – även träd och annan växtlighet – livet skulle vara meningslöst utan utmaningar. Ditt liv är däremot aldrig problematiskt. Ditt liv är här och nu och inuti.

Låt det yttre vara. Förändra där du vill och kan förändra, låt resten vara precis som det är, utan motstånd.  Välkomna utmaningarna och väx av dem precis som allt annat i naturen. Det är när du vägrar acceptera, när du gör motstånd, som du skapar ett lidande av din livssituation. Försök se att det finns en mening och en intelligens i varje situation som du hamnar i. Du är inte där av en slump. Du är där du är för att du måste vara just där just nu.

Du kanske tror att just din livssituation är den svåraste. Det är inte så. Människor i alla möjliga situationer lyckas skapa en sorglig historia kring sin livssituation, inte bara du. Det beror på att vi har en inre fallenhet för att hitta på sorgliga historier om oss själva, oavsett hur våra liv ser ut. Det handlar om vad som finns på insidan av en människa, inte på utsidan. Det handlar om hur medveten du är.

De sorgliga historierna kan handla om ett olyckligt förhållande/inget förhållande alls, små barn som stressar/stora barn med problem/inga barn alls, inga vänner/vänner som inte förstår en eller beter sig som man vill, inget jobb/för mycket att göra på jobbet, inga pengar/för mycket pengar som skapar konflikter inom familjen, sjuk/frisk men olycklig, för ensam/hittar ingen tid för sig själv, inte tillräckligt känd eller framstående inom sitt yrke/för känd eller framstående så har inget privatliv, blir utnyttjad och får aldrig vara ifred.

Om du har en livssituation, vilket alla människor har, så kan jag lova att du har problem. (Eller utmaningar – ett ord som är mer neutralt.) Och om inte exakt precis nu, så vänta bara en liten stund. En livssituation är bara oproblematisk i några ögonblick.

Många människor är också väldigt fästa vid sina sorgliga historier. De vill inte släppa dem. De är så vana och trygga i sina smärtsamma fängelser. Många känner sig hotade av att behöva släppa på sin historia. De försöker övertyga om att just deras historia är mycket unik och argumenterar väldigt väl för varför de absolut inte kan förändra eller acceptera sin livssituation och må bra just nu. Många människor vill inte hitta en lösning. De är livrädda för vilka de skulle vara utan sin historia. Det är också därför meditation och mindfulnessövningar ter sig så skrämmande och det finns ett sånt motstånd hos många människor. Man kan uppleva det som oerhört obehagligt att sluta tänka, helt enkelt för att tankarna har blivit hela ens identitet. Det känns då som att man dör när man slutar tänka.

I själva verket är det precis tvärtom. Det är just där, bakom alla dessa tankar, som du är levande och fri. Där finns en outtömlig källa till glädje, frid, inspiration och kärlek och den finns alltid tillgänglig. En dag kommer varje människa att upptäcka den, i den här livstiden eller i en annan, så du behöver aldrig oroa dig för att inte hitta dit. Vissa människor måste helt enkelt kämpa med sina historier, de behöver sitt lidande, ett tag till innan de kan släppa taget och låta livet vara som det är.