Life remains the same until the pain of remaining the same becomes greater than the pain of change.
Henry Cloud
I perioder av livet har jag svårt med beslutsfattande. Jag kan sitta mycket stilla och vara mycket närvarande med vissa beslut och ändå inte kunna känna vad det rätta beslutet är för mig.
Det gör att jag ofta går runt med alla dörrar öppna hela tiden. Jag stänger ingen dörr, utan låter alla möjligheter konstant finnas kvar. Jag fattar helt enkelt inte beslut förrän jag är tvungen. I andra fall, där beslut har en deadline, fattar jag ett beslut i sista stund. Lika osäker på om det är rätt i det ögonblick jag tvingas välja.
Jag ställde en vis man en fråga om detta och hans svar var så fint och så livsomvälvande för mig att jag vill dela det med er. Hans svar har verkligen gett ett helt nytt perspektiv på mitt beslutsfattande.
Hans svar var ungefär såhär (jag parafraserar):
Du har egentligen inte problem med beslutsfattande generellt. Varje dag tar vi ju mängder med beslut. Och de allra flesta flyter ju på utmärkt hos dig. Det är några få som du tycks kämpa med. Det går inte heller att säga att det är de beslut som ger större konsekvenser som du kämpar med. För alla val vi gör kan ge enorma konsekvenser. Vi vet väldigt lite om konsekvenserna av våra val.
Men jag erbjuder ett nytt sätt att titta på beslutsfattandet: Se på det som en överraskning! “Jag undrar vad mitt beslut kommer bli. Jag undrar hur beslutet kommer att fattas.” Var stilla och nyfiken.
Om vi verkligen vill att universums kraft ska verka genom oss så handlar beslutsfattande om att ta ett steg tillbaks. Om att inte aktivt välja. Utan vila oss in i besluten. Låta valen resa sig rakt ur hjärtat, det universella hjärtat, som ett skott ur bördig jord, och förvåna oss med lika stor kraft som de förvånar alla andra.
Dessa ord satte sig så djupt i mig. Precis så är det med ett riktigt bra beslut. De kommer till en som en överraskning! De kommer från bortom oss. När vi slutar tänka på dem. På så sätt spelar det ju ingen roll om jag är osäker i det ögonblick jag tvingas välja. Det handlar ändå inte om mig. När allt dras till sin spets, så väljer något inom mig. Beslutet blir en överraskning – för oss alla. Tack T.
Jag tycker också om Eckhart Tolles liknelse med de beslut som en fotbollsspelare fattar under en match. En fotbollsspelare fattar inte detaljerade beslut om hur hen ska spela innan matchen. Det är först när matchen pågår som hen ställs inför en mängd beslut och besluten fattas blixtsnabbt, helt utan tankeverksamhet. Helt enkelt ur att bara vara närvarande i det ögonblick då beslutet måste fattas.
Naturligtvis måste fotbollsspelarens instrument stämmas, dvs kroppen tränas, för att rätt beslut ska fattas. På samma sätt som vårt instrument förbereds genom att vi umgås med de eventuella konsekvenserna av ett beslut i förväg. Men i stunden, i ögonblicket, då ett bra beslut fattas kommer det från bortom vår tankeverksamhet. Vi får helt enkelt tillgång till mer information.
Tack! Jag känner för ditt inlägg! Mycket fint och nyttig och tänkvärt! Jag skall läsa det flera gånger.
Tack, Else-Maj! Tycker om min nya syn på beslut som överraskningar. Vackert på nåt sätt att släppa kontrollen så. Efter att jag skrev ner texten har jag också tänkt att det är ju just det som mina beslut har varit utan att jag ens har insett det själv. Det har ofta överraskat mig vilket beslut jag har landat på.