När jag går in på Konsum strax efter att mörkret och hösten lagt sin kalla filt över min lilla stad, så ser jag en påbyltad kvinna ligga och till synes sova på ett par papperskassar utanför ingången.
Ingen ovanlig syn nuförtiden.
Det som är anmärkningsvärt är hur många gånger jag passerar dessa kvinnor och män utan att se. Utan att riktigt se. Det är så ofattbart svårt att ta in. Utsattheten. Fattigdomen. Den som skaver så i våra ögon att vi talar om att lagstifta bort den. Stifta lagar som förbjuder svältande människor att be om hjälp. Allt för att vi ska slippa uppleva obehaget av att konfronteras med fattigdom.
Det är skrämmande att inse att mitt värsta är en annan människas bästa. Att ligga och sova på två papperskassar utanför Konsum en höstkväll sent i september skulle vara en mardröm för mig.
För henne, så väljer hon detta framför att stanna i sitt hemland. För henne, är detta den bättre situationen. Hon har det bättre där på kassarna än hemma. Annars skulle hon aldrig vara här.
Ja det finns många sätt att se det på känner jag..
och det skaver i mina ögon.
För mig skaver det att människan som ligger på påsarna inte ser sitt eget värde och reser på sig och lyser med all sin glans. Den människan har förmågor och kvalitéer som behövs i världen!
Varför väljer den att vara passiv? Eller att tro på alla tankar som far genom huvudet att den enda utvägen är att be andra om pengar utan att ge något tillbaka..
Varför inte ge av sin medfödda kreativitet..
Det skaver också i mina ögon. Och jag som tycker om att anta fågelperspektivet och zooma ut bilden undrar också över sambandet i ett större perspektiv. Varför är dessa människor utplacerade över hela västeuropa just nu? Vad är det vi behöver se? Vi behöver vara med obehaget av att bevittna fattigdom och utsatthet.
Vad gäller din undran; generationer av förtryck och traditioner förmodligen. Samma anledning som att kvinnor inte söker sig till ledande positioner, t ex, i samma utsträckning som män. Det är mer komplext än man kan tro, varför vi gör de val vi gör. Men vi präglas av vår tid och människorna runt omkring oss. Att vara rom i Europa är fortfarande mycket svårt.