One must still have chaos in oneself to be able to give birth to a dancing star.
Nietzsche
Satie i högtalarna, massor av ljus och en stilla tacksamhet idag. För allt jag fick och för allt jag slapp. Men mest av allt för att jag får vara med. Och hälsan. Av någon anledning så drabbas jag alltid av en så djup tacksamhet på nyår. Det finns en magi i luften.
Under julen har jag plockat upp franskan. Och studerat lite latin. Umgåtts och varit själv. Läst. Och tecknat. Bara varit.
Reflektionen runt det nya året börjar vid vintersolståndet och når nåt slags avslut idag. Riktning och mål har stakats ut och jag har febrilt skrivit och ritat planer i mina block.
Jag sitter mycket ensam och känner efter innan. Tycker om att ha min pendel till hands. Ställa en fråga och se vilket svar den ger. Men en stor del av riktningen är också själva varandet. Att kunna rota sig i det som är är en grundförutsättning för att jag ska kunna känna varthän det bär.
Men hur mycket man än planerar så har livet en egen vilja. Jag försöker alltid lyssna på den.Vad vill livet mig? Djupast inne litar jag på att kaoset är ordningen. Tilliten i att kunna luta sig tillbaka och låta det hända.
Jag är så glad över mitt lilla vitrinskåp för kristaller. Från Indiska. 😍
Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt 2019!

Gott nytt år, Elisabeth! Tack för dina vackra texter och ser fram emot att följa dig här ett år till! Kram från Ingela
Gott nytt år till dig själv.
Önskar dig ett år som du får vara tacksam över.
Kram
Victoria