Ibland beter sig rationella människor till synes irrationellt. Vi kanske känner dem väl eller så känner vi dem bara lite. Men de har det gemensamt att de ändå har gett intryck av att vara vettiga, rationella människor. Och så helt plötsligt, som ut ur tomma intet, så gör eller säger de något som verkar väldigt märkligt.
Känner du igen?
Jag har i alla fall varit med om det många gånger.
Det är så lätt att döma i dessa situationer. Sådär skulle jag aldrig kunna göra eller säga.
Det är lätt. Och det är också ganska skönt. En försiktig känsla av överlägsenhet. En försiktig känsla av att vara lite bättre än den irrationella.
Faktum är att när vi dömer en människa vars situation vi aldrig har befunnit oss i så är det som om vi underkänner hela vår intelligens.
Såklart att vi aldrig skulle göra eller säga så! Eftersom vi helt enkelt aldrig har varit i exakt samma situation. Vi har inte samma bakgrund, förutsättningar, känsloliv, stöd i vardagen osv som någon annan människa. Därför är varje enskild människas situation unik. Och inget vet vi om hur vi själva skulle säga och göra om vi var i exakt samma situation. Vi kan bara spekulera. Utifrån den situation som vi själva befinner oss i.
Döm inte andra. Se att varje människa gör så gott hon kan hela tiden.
När till synes rationella människor beter sig irrationellt så beror det på att vi inte har hela bilden. Vi ser för lite för att kunna förstå. Vi vet alltid för lite för att kunna döma.
Lämna ett svar