Vi är ofta så starkt bundna till våra tankar och känslor att vi aldrig någonsin stannar upp och ifrågasätter om de är sanna.
Det är som att vi missar att tankar och känslor bara är händelser i medvetandet. Små flyktiga tillfälligheter i sinnet. Som moln som passerar på himlen.
Ena stunden är de övermäktigt dramatiska och insisterar på att de är livsviktiga och måste tas på stort allvar. I nästa stund är de helt borta. Inte verkligare än en dröm.
Lämna ett svar