Leva nu

Överallt ser vi dem. Uppmaningar om att leva i nuet. Om att fånga dagen. Carpe diem. Men hur många förstår verkligen den djupaste innebörden av dessa ord som så lätt blir till glättiga klyschor?

Jag har på sistone djupdykt i detta med att leva i nuet, att leva i varje ögonblick. Eller i det enda ögonblick som finns. För det finns bara ett. Det som existerar precis just nu.

Vi lever våra liv som på en horisontal tidslinje, med ständiga hänvisningar bakåt och framåt. Vi refererar till det som har varit, till vår barndom eller till det som skedde på jobbet häromdagen. Eller till vår framtid, hur lyckliga vi kommer vara när vi har nått vårt “mål” i framtiden eller bara när helgen kommer.

Men hur ofta rör vi oss på andra ledden? Lodrätt? Hur ofta djupdyker vi eller flyger upp i det ögonblick som är? Utforskar det som är verkligt just precis nu, riktigt på djupet.

Vilka känslor finns nu? Vilka tankar rör sig i huvudet? Hur känns det i kroppens muskler? Hur känns det att ha en hand? Ett ben? Ett lillfinger? Vilka ytor rör vår kropp vid just nu? Soffan? Golvet? Luften? Vad uppfattar ögonen? Vad uppfattar öronen?

Livet blir helt annorlunda när vi mer och mer börjar röra oss på den ledden. Inte bara i meditation, utan i livet i stort, så ofta som möjligt.

Vi kan leva ett helt liv utan att någonsin känna efter hur det känns att ha en hand. Om någon skulle ställa oss frågan, efter döden, hur det egentligen kändes, skulle vi kanske svara: Jag vet inte. Jag missade helt att känna efter. Jag var för upptagen med att tänka på mina aktier.

Det är egentligen oerhört märkligt, att det mest självklara kan gå oss helt förbi. För att vi i huvudet är någon helt annanstans.

Varför ska man känna efter hur det är att ha en hand? Vad är själva poängen? Sinnet kan aldrig förstå detta. Enligt allt vett som vi kan uppbringa, enligt allt förstånd, verkar det helt meningslöst. Att fundera på sina aktier/sina relationer/sina arbetsuppgifter leder ju i alla fall till något, resonerar vi.

Det går bara att förstå den djupaste innebörden av att leva i nuet, att utforska nuet, på ett enda sätt; genom erfarenhet.

Du kan aldrig fundera ut meningen med det. Inga tankar i världen kan ge dig förståelse för vad det innebär att leva nu.

Du måste göra det.

Om och om igen.

I flera olika nu.

Erfarenheten ger förståelsen.

Precis på samma sätt som du kan läsa en bok på tusen sidor om hur senap smakar. Men det är först när du stoppar en tesked fylld med senap i munnen som du vet.

Jag tänker mig att symboliken med det kristna korset delvis är det som jag skriver om ovan. Där linjerna i korset möts finns nuet. Och det är inte en slump att tidslinjen i korset, det horisontella, är kortare än fördjupningen i nuet. Vi bör sträva efter den balansen som korset pekar mot. Leva lite i tiden, leva som mest i nuet – utforska det på djupet.