När jag är riktigt stilla så kan jag känna att samma kraft finns i mig som i naturen omkring mig. Den där vågrörelsen. Vindens kraft. Månens gång över himlen.
Jag befinner mig mitt i en tillbakarörelse. Det har inte med semestern att göra. Den började långt innan min semester startade. Det har med naturen att göra. Nånting rör sig genom mig så att jag rör mig. På liknande sätt som månen eller en våg. Jag ser det bara hända. Också med mig. Och just nu är riktningen inåt och tillbaks. Samlandet av kärnan.
Lämna ett svar