Unna sig

Har du gjort nåt på semestern?

Någon gång vill jag kunna säga nej. Och så stanna där. Men oftast kommer ju ett Nej, men..lite småutflykter..ditten och datten..

Så skönt när man ibland kan säga Jag har varit i Italien så att folk kan lugna ner sig.

Det är som att jag reser för andras skull. Ibland. För att människor inte ska bli så obekväma när de frågar.

Det här med att sysselsätta sig, göra saker, verkar vara viktigt för många. Ända in i semestern är prestation något att prioritera.

Om jag på allvar stänger ute alla yttre röster och frågar mig vad det innebär att unna mig är svaren oftast ytterst simpla.

Jag vill inte sitta i hettan på Sicilien, även om jag har ett hus som står och väntar där. Jag föredrar min trädgård, upplandskusten eller tystnaden i Norrbotten. Jag vill inte äta ostron, hummer och dricka rosé vid en poolkant. En enkel måltid och vanligt vatten är godare. Och man behöver inte använda ord som yoga eller pilates varje gång man stretchar kroppen lite.

Jag försöker inte “vara enkel”. Jag råkar bara föredra det enklaste. Om jag stänger ute alla röster om vad jag borde längta efter, vad jag borde unna mig, är det glasklart.

En gång testade jag att köpa en banana split med parasoll och allt. Det satt ett tomtebloss i när kyparen kom in. Det var på ett lyxigt ställe i Italien. Jag borde ha fattat att jag inte skulle gilla den. Men jag hade fått för mig att det där nog var något att unna sig. Fast för mig är unna sig tätt förknippat med egentid, ensamhet, tystnad och stillhet. Och enkla njutningar, som jordgubbar.

Man behöver inte heller gifta sig för att man vill käka middag och ligga med nån under några år. Eller vänta tills det är födelsedag för att köpa en present till någon man tycker om. Man måste heller inte bidra med en tjuga varje gång någon på en stor arbetsplats gifter sig, får ett barn, går i pension, fyller jämnt, får ett nytt jobb eller en yrkesutmärkelse. Man kan välja att ge bara när det kommer från hjärtat.

Annars är risken så stor att man sitter där i nån odd molly-kofta i sitt hus på Sicilien, gift, ätandes skaldjur man inte gillar, pimplar rosé, går kurs i yoga och har investerat i hundratals presenter men aldrig har gett nåt från hjärtat. Utan att ens ha reflekterat över om det verkligen var det man ville.

Om du bara går till ditt eget hjärta, vad innebär det att unna sig för dig? Känn efter. På djupet. Jag är nyfiken.